Midsommar på Bruket

Idag är det midsommardagen. Det regnar och är allmänt tyst överallt. Folk vilar upp sig efter gårdagens festligheter och grejar med allt möjligt inomhus antar jag.
Jag är allmänt seg idag.
Igår var vi i familjen till Bruket, Missionskyrkans arrenderade sommargård här i Järfälla och firade midsommar.

Området runt det gamla tegelbruket som hörde till Görvälns slott är ett verkligt smultronställe med högt utsiktsberg, en badvik av Mälaren och härliga promenadvägar längs strandkanten. Om vintern finns där slalombacke med liftsystem och härliga pulkabackar. Och om sommaren så fylls den härliga grönskande "grytan" där Majstången kläs och blir rest av alla som vill hjälpa till.
Vi i familjen har haft det som vårt "sommarställe" under de senaste åtminstone 30 åren.
Barn och barnbarn har trampat nya stigar där...

Där har vi också under äppleträden, vid de små borden, njutit av kaffe från fiket och lyssnat till musik, dikt utomhus i sommarkväll. Vi har spelat volleyboll, varit med i hobbyverksamhet och tillverkat våra egna träskor och sandaler, målat akvarell, grillat och deltagit i oändligt många friluftsgudstjänster mm. Varje gång jag kommer dit måste jag gå upp på utsiktsberget och njuta av vinden och vyerna åt alla håll.

Sommarläger för barn och ungdom och scoutaktiviteter har också tagit plats där och så har vi njutit av de uppfriskande baden- ömsom kalla och ömsom ljumma. Badviken krymper för varje år, synes det.  Om kvällarna har vi slagits mot myggen då vi metat, med spöna inköpta på bensinmacken, från flyt-bryggan i viken. Med brödbitar och daggmask på kroken har vi fått små aborrar och mört. Det blev grannens katt Sol glad över. Försöken med kastspö har bidragit till fina fiskedrag som fastnat i vassruggarnas rötter och gett upphov till skratt under lång tid.

Det är härligt att åka ut med de hyrda kajakerna och paddla längs berghällarna i det blåsvarta stilla vattnet. Rösterna ekar över vattenytan och det blir speciellt när en liten visa stäms upp under färden.
" Guds kärlek är som stranden och som gräset, är vind och vidd och ett oändligt hav..."

Ofta har vi varit besökare vid Bruket, men ännu oftare under åren har vi i familjen varit delaktiga i det som skett.
Bakat kakor, kokat kaffe, serverat och så pratat med gäster som slagit sig ner vid borden.
Som flyttfåglar har de tagit vila en kort stund och vi har växlat några ord om väder, vind och om existensiella frågor och sen har de tackat för sig och dragit vidare till fots eller på sina cyklar. En liten tyst bön följer deras ryggtavlor och får avrunda vårt lilla improviserade möte. Det är en ynnest att ha varit med, kan jag säga då jag ser i backspegeln.
Och runt tegeltaket på det stora röda trähuset sirklar svalorna och fångar insekter. Det är så gudomligt fint!

Igår var det strålande solsken och, som jag säger alla år, rekordmånga midsommarbesökare. Det var roligt att se alla komma med picknick-packningar och stolar, filtar i olika modeller. De skapade sina små rum i det gröna. Majstången restes och dansen kunde börja. Små grodorna ligger även i år etta på midsommar-topplistan!
Min stora familj med medföljande släktingar var där och det kändes bra. Vi umgicks och hade kul.
Överhuvudtaget var det många lekar, skratt och samtal som hördes surra i luften över gräsmattan.
Och även om någon kommit till Bruket ensam så finns det alltid något roligt som inträffar eller ett frimodigt barn som tultar fram och vinkar. Gemenskapen i den större skaran kan skingra både tungsinne och sjukdomskrämpor för en kortare stund.

På kvällen hemma igen duschade jag och såg att solen gjort sitt röda avtryck på övre delen av min kropp. Jag smörjde in aftersunkräm och kunde sova gott. Vilken tur att jag hade haft hatten på skallen hela dagen. Röd hjässa är inte skönt att ha!

Bruket har sin plats i mitt hjärta. Jag tror att det till stor del beror på det småskaliga (förutom midsommarafton). Ett lugnt ställe med möjlighet till avkoppling, återhämtning och trivsamt anspråkslöst umgänge. Människan och Naturen i samklang!
(Bruket är öppet varje dag under sommaren.)