Världsbokdagen

Idag har Världsbokdagen firats!
Jag hoppas verkligen att du har en god bok som du umgås med just nu. Det är fantastiskt när en bok trollbinder så till den grad att jag saknar den när jag slagit ihop den. Det krävs träning i att läsa och att läsa uthålligt. Det allra bästa är att ha fått umgåtts med böcker från tidig ålder.
Jag själv kommer inte ihåg de allra första böckerna som lästes för mig, men jag vet att mina föräldrar var flitiga biblioteksbesökare. När jag började i Nytorpsskolan, Hammarbyhöjden så fick jag gå till det fina biblioteket som var i ett av klassrummen. Där hittade jag Barnens klassiker- bibliotek, (tror jag det hette) som var en lång radda böcker i lagom stil och omfång som jag kunde läsa. Alla hade röda eller gröna bokryggar. Det var sån ordning i hyllorna och bara det tilltalade mig. Inte för att vi var så märkvärdigt pedantiska hemmavid, men just att så många ord fanns samlade på samma ställe imponerade på mig. 
Senare då jag kunde cykla eller åka tunnelbana, lånade jag böcker på biblioteket vid Medborgarplatsen inne i Stockholm. Jag älskade att gå in genom porten. Deras barnavdelning var mycket stor och deras bestånd varierat. Och så luktade det böcker på ett speciellt sätt.
Jules Vernes fantastiska äventyrsböcker, Fem-böcker, Lotta-, Kitty-böcker älskade jag.
Där fanns också Vår teater, som jag var lockad av, men som jag aldrig började i. Varför? Hade det med någon terminsavgift att göra eller vad?

När jag gick i högstadiet startade biblioteksfilialen i Hammarbyhöjden. Den låg inklämd mellan tunnelbanespåret och radioaffären vid det lilla torget. Jag tänker nu att jag kan se det som en symbol för att uppmuntra viljan att söka sig utåt i världen och vara en länk till det nya mediet som var på inmarsch; televisionen.  Det var ett modernt bibliotek med trappor och prång och så ett stort "skyltfönster" på övervåningen som tillät ett läsvänligt ljus att strömma in.
Där igångsatte jag idén att läsa alla böcker från bokstaven A och fortsätta framåt. Jag gick till HCG skönlitterära avdelningens hylla och drog ut en bok av en författare som hade efternamn som började med A. Jag lånade, lämnade tillbaka, lånade nytt och lämnade åter osv. Nu kommer jag inte ihåg hur långt jag kom i bokraderna. Troligen kom jag på att andra lånare lämnade tillbaka böcker som jag missade när jag hade någon bok på gång. Jag snävade därefter in på de ryska författarna Dostojevski m fl och jag hade en period då jag bara läste Selma Lagerlöf.  Sen blev det Moa Martinsson, Harry Martinsson, Ivar Lo-Johansson och så Dan Andersson.
Jag kommer ihåg att ifrån mellanstadiet var lönen för ett skolårs studerande, sommarlovspresenten som mamma gav, alltid en bok.
För mig är det helt främmande att, som jag hör en del bekanta gör, ge pengar till sina barn för att de pluggat ett läsår. Hur högt belopp ska ett "göra sitt bästa" värderas till?
Jag hade en lyrik-period också och läste många dikter. Försökte då också skriva en del själv. Det blev mest rim.
Och så gick det vidare och nu fortsätter livet och nya böcker lockar kontinuerligt.
I kväll var det en trivsam samling i Jakobsbergs bibliotek runt Bo Setterlinds poesi. Yusuf och jag höll föredrag på arabiska och svenska. Åhörarna var i åldrarna från någon månad upp till åttio år.
Det är roligt att träffa människor och samtala om sånt som vi inte ofta får plats med i vår vardag.
Så nu en hälsning till dig som läser en bok- njut!
Jag önskar att analfabetismen utrotas i världen och att läskunnigheten förökas i alla länder.
Slutligen: Du bok- grattis på din alldeles egna dag!