onsdag 26 december 2012

God jul och gott nytt år

Du är värd att ha en fin jul- och nyårshelg.
Vare sig du hör till dom som arbetar eller de som har ledigt, så finns det saker att glädjas över.
För min del så bär helgen med sig både vila och lite skidåkning.
Vi har bakat Kletche- helgkakor som är tradition i mellanöstern. Nu gäller det att äta med måtta- de är farligt goda!
Hoppas att snön ligger kvar länge här i Stockholmstrakten. Vackra vyer ser jag överallt.

Nu gör jag uppehåll till nyår. Tack att du läser min blogg och tack för alla svar jag mottagit. De värmer.
Kram från Lisbeth

måndag 17 december 2012

Fönstershoppa i jultid- förr och nu.

Måndag i vecka 51 år 2012.
 Tre dagar tills Dan kommer hem för jullov. Jag har redan anat att han längtar efter att få köttfärs- och vitkålsgryta med ris när han kommer.
Precis en vecka kvar till julafton. På jobbet härjar vinterkräksjukan och en del kollegor är hemma.
Det är bara att göra det bästa av situationen och ta itu med uppgifter som ska göras.
Igår åkte jag pendeltåget in till Stockholms city för att handla julklappar efter listan jag skrivit.
Det är skönt att åka in ensam och utsätta sig för alla tankar, känslor som bara kommer över en och låta dom få skölja igenom mig. Som infödd stockholmsflicka bär varje kvarter i stan något personligt minne.

Det var snömodd och ganska glest med fortgängare i stan. Vid Sergels torg fanns ett stort tält rymmande en marknad där det mesta såldes. Där invid stod en rad människor och demonstrerade för något som hade med Iran att göra. Lite längre bort låg en man på knä och spraymålade tavlor som han sen försålde.
Jag gick emot Hamngatan. Här och där satt tiggare på marken.
Jag funderade över vart vi är på väg när det vi hånade stormakterna för nu kan ses här: att inte kunna ta hand om sina egna "minsta" men satsa på stora projekt som ser bra ut.
Jag kom fram till Nordiska Kompaniet och stannade med folkskaran framför skyltfönstren som visar rörliga figurer som illustrerar Pippi, Pettson,Tomtebobarnen och Viktor Rydbergs dikt Tomten m fl.

Plötsligt var jag i tanken tillbaka som liten flicka:
Vi brukade, på skyltsöndagen inför första advent varje år, åka in, mamma syrran och jag, och titta på NKs fönster och så gå in en sväng i det väldoftande, nystrukna och julglittrande varuhuset.
Rulltrapporna fascinerade mig liksom den enorma dekorerade julgranen som hängde ifrån taket i det största utrymmet. Som sagt så gick vi en sväng därinne och tittade lika mycket på de fint klädda och friserade människorna som fanns där som på de varor som salufördes. Vi köpte aldrig något men vi kunde föreställa oss att vi hörde till.
Jag var redan då medveten om att det förekom olika ekonomiska klasser. Och så klart förstod jag vart jag hörde.
Oftast promenerade vi vidare till Paul U. Bergströms vid Hötorget och tittade även där på allt fint. Där handlade vi ibland.

Nu igår när jag var på NK var de flesta kunder jag såg unga och de gav sken av tillfredsställelse där de bar på sina vitsvarta papperskassar. Jag var där och handlade. Nuförtiden behöver jag inte bara titta utan jag kan välja att handla eller avstå från varuhuset.

Jag vet inte hur mycket min arbetarbakgrund eller min gudstro präglar min syn på och förhållande till pengar. Fortfarande vet jag att ekonomin ser olika ut för olika människor och att ett visst klädmärke inte är en garant för att plaggets bärare är mer värd än någon annan som är hel och ren.
Utanför affärerna i city står och sitter folk som tigger och Situation stockholm är ett bra sätt att göra en medmänniska väl.

Det gick fort att handla igår och snart var jag hemma igen. Jag passade på att baka lussekatter.
På kvällen såg vi hur Musikhjälpens aktion avslutades efter 6 dagar i Malmö. Härlig musik har hörts i radio och tv. Människor har önskat låtar och de tre "musiketörerna" Jason, Gina och Kodjo har lett programmen med den äran. Det gör mig glad att se hur små, stora ja alla har bidragit och uttalar goda föresatser. Dan som studerar i Lund hade åkt till Malmö och samlat pengar. Att jag fick en glimt av honom i folkvimlet i tv-rutan var bara bonus.
Medmänsklighet och empati från alla håll utöver Sverige resulterade i 23 miljoner kronor öronmärkta till rent vatten för slummens barn. Det var hjärtevärmande att se alla på torget som de tagit sig friheten att kalla Kärlekstorget.

Vi kan alla ge något till andra; Värme, leende, hjälpande hand, slant eller en kopp kaffe.

Jag slutar med ett citat från en sångtext:
"Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna. Det är mörkt nu men det blir ljusare igen...!



lördag 1 december 2012

Med tumme på första advent.

Arbete tar sin tid i anspråk. Därav uppehållet i skrivandet. Men nu är det lördag och vila och skriva.

I slutet av november hade jag min födelsedag. Och det har blivit en tradition att invänta första snöfallet på den dagen. I år kom första flingorna dagen innan. Snöfallet gör mig lika glad varje år. Jag tog mig en rejäl kvällspromenad ute i snålblåsten och kände snön studsa mot mina kinder. Det var härligt och allt tycktes så mycket vackrare när det inbäddades i det vita.
Jag har haft lite problem med min ena tumme. Vid pepparkakshusbak brände jag mig på smält socker och fick en blåsa. tyckte först att den var lite söt då den hade formen av ett hjärta. Men så brydde jag  mig inte så mycket om den efter att jag kylt ner den i vattenbad.
Men på andra dagen var tummen inflammerad och jag uppsökte läkare. Blåsan hade gått sönder och såret var infekterat. Omläggning med stor fingertuta och så antibiotika att svälja.
Sköterskan som tog hand om mig berättade om de vanliga december-rutinerna varje år:
att först kommer brännskadorna efter pepparkaksbakandet,
sen kommer mag,gallproblemen efter julmaten
och så olyckfallen efter nyårsfirandet.

Efter ytterligare två omläggningar med några dagars mellanrum så har inte såret läkt ännu. Jag kommer hela tiden åt tummen i det jag gör, sårplatsen får sig nya törnar. I dag satte jag på mig ett rejält stort bandage så jag hela tiden blir påmind om att inte försöka använda högertummen.

Men det är hemskt så högerhänt jag är. Bara att hålla tekoppen med vänstern känns konstigt, torka bordet med disktrasan likaså, mm. Det har under livets gång blivit en vana som jag inte ens tänkt på att jag har!

Men lussekattsbak har det blivit ändå. Yusuf har hjälpt mig att rulla deglängderna och så har jag med plasthandskar format till katterna. Det blev riktigt gott.
Till varje första advent vill jag ha lussekatterna klara. Till lucia vill jag ha de hemmabakade pepparkakorna klara. Det är min lilla egna tradition som känns riktigt bra att hålla kvar.
Så nu på sen kvällskvist sitter jag med en saffransbulle och njuter av levande ljus på bordet.

Yusuf har gått med i Facebook, sitter och chattar med syskon, släktingar och vänner både i mellanöstern och i andra städer i Sverige. Det är oerhört roligt att han kan ha direktkontakt med dom.
Jag sitter här med min blogg och det räcker för tillfället.

Idag är fem år sedan min kära mor avled efter sviterna av en lunginflammation. Dock hade hon under många år varit sängliggande. Det var mycket smärtsamt att se henne tyna bort men alla hennes kamp var över. Hon var alltid positiv och klagade inte med ord över sin situation. Jag och min kära syster Christina saknar henne med kära, goda tankar.

I morgon är det 1:a advent. Advent betyder ankomst. Herrens ankomst. Vi firar även starten på det nya kyrkoåret. Så det blir gudstjänstbesök i morgon.

I Bibelns gamla testamente Sakarja 9: 9-10 står det:

"Fröjda dig storligen, du dotter Sion, höj jubelrop, du dotter Jerusalem. 
Se din konung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han.
Han kommer fattig, ridande på en åsna, på en åsninnas fåle.
Så skall jag utrota vagnar ur Efraim och hästar ur Jerusalem; ja, stridens bågar skall utrotas, och han skall tala frid till folken.
Och hans herradöme skall nå från hav till hav, och från floden intill jordens ändar."

Jag hoppas att du får en fridfull helg. Liksom jag även önskar detsamma till hela världen.