Glad påsk! Kristus är uppstånden!
Nu har vi evangeliska och katolska kristna som följer västräkningen firat påsk med allt vad det innebär. Här hos oss har det varit trevliga dagar då nästan hela familjen varit samlad och umgåtts. Barnen har letat påskägg och god mat har vi njutit av.
Vi har under hela helgen följt passionsdramat genom bibeltexten och är glada över det under som skedde då det goda övervann det onda. På långfredagen släcktes allt ljus, såväl elektriskt som levande, i kyrkan och när till sist de fladdrande ljusen i ljusbäraren blev utblåsta och allt kändes så övergivet, så slog mig tanken att varifrån ska hjälpen nu komma.
- Det blev en symbol för alla bedda böner som inte skulle ha betts om inte Jesus uppstått från döden för ca 2000 år sedan och inte varit världens frälsare.
Att samlas med trossyskon i kyrkan till påskdagsgudstjänst är en ynnest och en förmån.
Inte alla kristna i världen kan ta sig till kyrkan eller får gå till en kyrka!
Men lidandet finns i hela världen och vi ser det tydligt i Syrien, de omkringliggande länderna.
Kyrie eleison!
Fastan förekommer festen!
Tiden innan påsken föregicks av fastan. Och i enlighet med bibelns ord så kunde den genomföras med såväl lovsång som förbön till Gud. Och utan att göra den till en stor sak med egenvärde.
Mellan Gud och mig allena.
Nu när vi deltagit i Jesu död, uppståndelse, så ska det börja om igen. Det är ju inte alla kristna som firar påsken vid samma datum.
Det är helt absurt att en enad kristenhet inte ska ha en enad påskhögtid.
Det klingar "Grönköping" för oinvigda.
I dagarna inleds fasteperioden för de som följer östräkningen och som ska fira påsk den 5 maj.
Vi har bekanta, släktingar inom syrisk-ortodoxa kyrkan som nu förbereder sig. I olika sammanhang tipsar människor varandra om lämplig icke-animalisk föda att äta under fastan.
Genom att vara återhållsamma i maten så friläggs tid och tanke till andliga ting.
Enligt den syrianska, arabiska bönboken Den andliga dyrgripen av patriark Afram den förste Barsum, så kan fastetiden innehålla många bönestunder som var och en kräver sin uppmärksamhet:
De böner som räknas till den stora fastan lyder som följer:
Om morgonen, vid middagstid (lunchtid) och om kvällen alla dagar förutom lördagar, söndagar och högtidsdagar under de 40 dagar innan Påskhögtidens infallande.
Morgonbönen omfattar : morgonböner, kvällsböner och böner vid den 3:dje timmen. Var och en görs med 8 knäböjningar där den sista avslutas med trosbekännelsen.
Middagsbönen(vid lunchtid) omfattar: kl 6 och kl 9 och afton. Kl 6 och kl 9 görs 8 knäböjningar. Under 6 knäböjningar beds aftonbönen varav den sista är trosbekännelsen.
Sedan knäböjs 40 gånger; Vid de 10 första knäböjningarna uttalas -Kyrie eleison. Vid de följande 10 uttalas -Ya rabb, irhamna! (Herre förbarma dig). Vid den tredje gruppen av 10 knäböjningar uttalas -Ya rabb, ushfuq alayna! ( Herre förbarma dig). Vid den fjärde gruppen av 10 knäböjningar uttalas -Istajibna wa irhamna! (Hör oss och förbarma dig över oss). Dessa knäböjningar utövas från fastemåndag till fastefredag ända till fredagen den 40nde dagen. Osv...
Det finns nedtecknat hur allt detta ska gå till.
Men det viktigaste är att inte formen tar överhanden utan att det handlar om att individens hjärta är ärligt i sitt sökande efter närhet med Herren Jesus.
Jag önskar var och en allt gott i denna strävan.
Nu är det vår och jag blir glad varje gång jag öppnar dörren och hör talgoxen med sitt tita. Mössan behåller jag på huvudet ett tag till. Det är kalla vindar som fortfarande kommer runt stugknuten.
Oro härskar fortfarande i många delar av vår värld.
Jordanien dignar på knä under flyktingströmmen från Syrien. Vart ska skarorna ta vägen? När kan de flytta hem igen?
NordKorea pratar stolt om sina kärnvapen. Det låter inte hoppingivande.
För egen del:
Mina kontakter med förlag in spe drar ut ännu ett tag. Håll gärna tummarna med mig!
Min kära egyptiska skrivande syster Mayy Ziyadah från förr, följer mig troget varje dag...
